Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.

Undersökningens avsikt Àr att granska video-centric webbplatsers anvÀndning bland Karlstads universitets studenter, varför och hur studenter anvÀnder webbplatserna. Undersökningen Àr baserad pÄ Uses and Gratifications modellen..

I detta konstn?rliga arbete unders?ker jag nervositet i samband med min uppgift att vara praktikant och understudy i musikalen Flowers for Mrs Harris p? Wermland Opera. Med bakgrund i tv? planerade inhopp f?rs?ker jag ta reda p? om jag vid att skapa en strukturerad plan baserad p? strategier f?r att hantera stress kan minska min egen nervositet. Jag unders?ker ocks? vad jag kan l?ra mig och hur jag kan utvecklas som artist vid att ge nervositeten mer uppm?rksamhet.

Piratkopiering Àr vÀldigt vanligt nu för tiden, eftersom det Àr lÀtt att göra exakta kopior. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det förekommer anvÀndande av piratkopierade program bland studenter pÄ Karlstad universitet. Om det gör det, vad Àr anledningarna och hur ser de sjÀlva pÄ sitt anvÀndande?I uppsatsen studeras enbart programvara och inte annat upphovsrÀttsligt skyddat material, som film eller musik. Studien Àr en icke-slumpmÀssig statistisk undersökning.

Dagens arbetsliv Àr till stor del beroende av IT pÄ olika sÀtt. Majoriteten av Sveriges arbetare har pÄ nÄgot sÀtt kontakt med IT i sin vardag för att genomföra sitt arbete. För en del Àr det helt nödvÀndigt dÄ deras arbete enbart berör IT medan det för andra Àr ett verktyg som underlÀttar den vardagliga processen. FrÄgan Àr ifall det alltid Àr ett verktyg som underlÀttar de vardagliga processerna?I den hÀr uppsatsen redogör vi för en kvalitativ studie som genomförts genom intervjuer vid Karlstads universitet för att se hur Ätta stycken anstÀllda med utbildningsrelaterade arbetsuppgifter uppfattar och upplever den digitala arbetsmiljö.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Det rĂ„dande samhĂ€llsklimatet, landets ekonomi i stort samt den ökande arbetslösheten, i landet har lett till att fler mĂ€nniskor Ă€n nĂ„gonsin tidigare söker sig till eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har de senaste Ă„ren skjutit till pengar för att skapa fler studieplatser. Även om antalet studieplatser har ökat, sĂ„ Ă€r rekryteringen till de olika universiteten nĂ„got skev. Resultatet blir att det uppstĂ„r ett enormt söktryck pĂ„ vissa skolor, medan en del fĂ„r svĂ„rt att fylla platserna. Ett annat dilemma Ă€r att antalet utbildningsalternativ har ökat markant vilket ocksĂ„ bidrar till denna effekt.

Denna uppsats försöker besvara frÄgestÀllningen varför en del studenter vid Karlstads universitet vÀljer att ta ut sin examen vid nÄgot annat lÀrosÀte. Vi belyser bytesprocessen som leder respondenterna i undersökningen fram till ett faktiskt byte, frÄn det att tanken föds, till att studenten etablerar sig vid ett nytt lÀrosÀte. Med hjÀlp av djupintervjuer hittar vi anledningar till varför byten sker, antingen av praktiska skÀl eller sÄ Àr det tron att en examen frÄn ett Àldre lÀrosÀte, med högre status, ger ett försprÄng in i karriÀren.UtifrÄn teorier som valts inom exempelvis relationsmarknadsföring, image, kundnöjdhet och bytesbeteende- framför allt SPAT (Switching Path Analysis Technique) analyserar vi informationen och underbygger resultaten. LÀngs undersökningens gÄng har vi modifierat SPAT-modellen och lagt till flera variabler. Detta för att den ska passa in pÄ just bytesprocessen hos högskolestuderande, vilket har givit oss en tydligare bild över processen.Det framkommer tydligt under studiens gÄng att flera av studenterna vÀljer att byta universitet för att ta ut sin examen vid ett universitet med i deras ögon högre status.

Det rĂ„dande samhĂ€llsklimatet, landets ekonomi i stort samt den ökande arbetslösheten, i landet har lett till att fler mĂ€nniskor Ă€n nĂ„gonsin tidigare söker sig till eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har de senaste Ă„ren skjutit till pengar för att skapa fler studieplatser. Även om antalet studieplatser har ökat, sĂ„ Ă€r rekryteringen till de olika universiteten nĂ„got skev. Resultatet blir att det uppstĂ„r ett enormt söktryck pĂ„ vissa skolor, medan en del fĂ„r svĂ„rt att fylla platserna. Ett annat dilemma Ă€r att antalet utbildningsalternativ har ökat markant vilket ocksĂ„ bidrar till denna effekt.

Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gÀller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer ocksÄ inom samhÀllsvetenskap.Det Àr vanligt att olika personalkategorier sÄ som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingÄr i projekten. Projektledaren Àr oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som Àr mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta Àr en professor eller docent med lÄng erfarenhet. Av de hÀr personerna förvÀntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utÄt.

Denna studie Àmnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bÀst kommer motiverar nÀstagenerations anstÀllda att följa chefers order och beslut och hur detta pÄverkas av kulturellafaktorer. För att uppnÄ detta syfte har en enkÀtundersökning utförts bland studenter pÄ ettuniversitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet.EnkÀtundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven(1959) definierar makt. Respondenterna till enkÀtundersökningen ombads rangordna dessa PowerBases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansÄgs ge upphov till i en anstÀllds synvinkel.Stickprovsresultatet frÄn Karlstads universitet anses vara representativt för helastudentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas pÄ att stickprovet varslumpvist utvalt, samt att stickprovet Àr tillrÀckligt stort med tanke pÄ populationensstandardavvikelse och storlek. Stickprovet frÄn Alicantes universitet uppfyller inte ovanstÄendekriterier och kan ej anvÀndas i generaliserade syfte.

FörmÄgan att kunna kommunicera Àr av yttersta vikt för att en organisation ska vara fungerande. Det Àr ocksÄ nödvÀndigt för en organisation att kunna förÀndra sig för att förbli effektiv. Motivation Àr det som sÀtter tankar i handling och dÀrför bör det vara en viktig aspekt nÀr det kommer till internkommunikation i stora organisationer som genomgÄr förÀndringar.    Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie av en organisationsförÀndring vid Karlstads universitet som genomfördes 1 januari 2013, dÀr kvalitativa intervjuer anvÀnts som metod. Undersökningen gjordes under november och december 2012 dÄ förÀndringsprocessen var i sitt slutskede.

Dagens snabbförÀnderliga organisationer efterstrÀvar ofta att hÄlla sig konkurrenskraftiga pÄ arbetsmarknaden, vilket tenderar att stÀlla allt högre krav pÄ effektiv kunskapsspridning. I mÄnga fall vÀljer organisationer att anvÀnda projektformen för att fÀrdigstÀlla uppgifter. Projektformens temporÀra karaktÀr innebÀr ytterligare hantering av erfarenheter och lÀrdomar, i synnerhet dÄ det finns en risk att erfarenheterna gÄr till spillo i samband med projektavslutet. Av denna anledning finns det mÄnga metoder och teorier som förklarar hur organisationen ska fÄnga upp lÀrdomarna och sprida dessa mellan projekten. En metod bestÄr av att rutinmÀssigt och strukturerat upprÀtta sÄ kallade slutdokument, dÀr bland annat erfarenheterna skall kunna fÄngas upp, lagras och arkiveras.Studiens syfte Àr att peka pÄ tendenser kring hanteringen av slutdokument samt vilka möjligheter det finns att sprida och ta del av erfarenheter och lÀrdomar pÄ Karlstads universitet.TvÄ forskningsfrÄgor har formulerats för att kunna besvara studiens syfte:Hur ser hanteringen av slutdokument ut pÄ Karlstads universitet?Hur upplevs möjligheten till att sprida och ta del av lÀrdomar mellan projekt pÄ Karlstads universitet?En kvalitativ metod har tillÀmpats dÀr vi utförde fem stycken intervjuer med projektledare pÄ Karlstads universitet.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka hur vuxna personer utan hj?rnskada skattade sin kommunikationsf?rm?ga med hj?lp av La Trobe Communication Questionnaire (LCQ) och j?mf?ra samst?mmigheten med deras n?rst?endes skattning. Studien unders?kte ocks? eventuellt samband mellan sj?lvskattning p? LCQ och utbildningsl?ngd, ?lder samt k?n. B?de tidigare insamlade och nya data analyserades i denna studie.

SammanfattningVarje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fÄtt till följd att Karlstads universitet har fÄtt upprÀtta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska frÀmja studenternas lika rÀttigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vÄr studie undersökt faktorerna som pÄverkar gymnasieelever med utlÀndsk bakgrund nÀr de ska gÄ vidare till högre studier och jÀmfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar Àven till att besvara frÄgan vad Karlstads universitet kan förbÀttra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utlÀndsk bakgrund.Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv dÀr vi fokuserar teoridelen pÄ attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier.